Vi är hur vi äter

Babettes gästabud – biljetter och mer information finns här!

Mycket av vad Valv gör just nu handlar om mat, odling och måltider. Anita Goldman skrev sin uppskattade sommaressä om odling och kultur, därefter följde hon upp med en DN-artikel om kriget mot jorden och matbristen. Jag skriver om regenerativt jordbruk i dagens Expressen, och Läsarpodden läser nu George Monbiots bok Regenesis, om en sant ekologisk matförsörjning – podden släpps på måndag!  

Dessutom bjuder vi nästa helg in till en minifestival i Linköping, “Babettes gästabud”, där konstnärer, författare, lokala mathantverkare och odlare talar om matens resa från jord till bord. Här har man chansen att både höra lantbrukare diskutera förutsättningarna för hållbar matproduktion och lyssna till författare som har skrivit om matens andliga och kulturella betydelse.

Detta är något av det mest ambitiösa – och intressanta! – som vi har tagit oss för! Jag ser väldigt mycket fram emot det, och hoppas få möta några av er där. Biljetter och program finns här; och om man inte kan vara med hela helgen så går det bra att köpa en biljett till fredagen eller lördagen!

Men någon undrar kanske varför en förening som Valv, vars målsättning är att arbeta för andlig fördjupning, ägnar sig så mycket åt mat och odlande? Vari ligger ”det andliga” när det kommer till så vardagliga saker som att sätta potatis, rensa ogräs, skörda äpplen och koka makaroner? Är inte detta praktiska uppgifter, som vi löser för att sedan få tid över till ”det andliga”?

Nej, här finns ett av vår tids stora missförstånd, nämligen den totala separationen mellan det andliga och existentiella å ena sidan, och det konkreta och vardagliga å den andra. Det har med den moderna ivern att separera saker att göra. Själva grunden för vår moderna, västerländska kultur är en skarp distinktion – ja, närmast en motsättning – mellan kroppen och själen i det privata livet, och politiken och religionen i samhällslivet.

Men den uppdelningen kollapsar när vi kommer till maten. För att odla, laga mat och äta hör visserligen till det mest vardagliga i livet. Vi gör det varje dag, och det är själva grunden för våra liv. Samtidigt har måltiden alltid haft en tät koppling till religion – något som syns i alla välsignelser som finns för sådd och skörd, liksom bordsbönerna inför själva ätandet. Det märks också på att måltid och gudstjänst ofta sammanfaller: så var det i templet under Gamla testamentets tid, och så är det än i dag i sabbatsmåltiden, den kristna nattvarden och i en rad andra religioner.  

Foto: Zandra Erikshed

Vi människor äter inte bara för att hålla oss vid liv rent biologiskt, utan måltiden är en händelse där mycket av vad det är att vara människa sammanstrålar: Vår relation till jorden, gemenskapen med andra människor, den omsorg som ligger i tillagningen och slutligen tacksamheten för bordets gåvor. Måltiden är en spegel av våra liv, där de yttre formerna säger mycket om vad som försiggår på insidan av både oss själva och vår kultur.

När vi anlägger det här perspektivet på måltiden blir många av vår kulturs problem uppenbara. Till att börja med produceras mycket av vår mat genom vad som tyvärr måste beskrivas som rovdrift på jorden: Vi äter djur som drivits upp i fruktansvärda förhållanden, fångar fiskar ur snart uttömda hav och skörar grödor från en allt mer utarmad matjord. Själva maten är ofta processad och tillagad i hast, utan vare sig omsorg eller ömhet. Och många av oss äter ensamma i stället för tillsammans med vänner och familj.

Marknaden för kokböcker och matlagnings-TV verkar omättlig, samtidigt visar undersökningar sedan början av 1990-talet att vi allt mer sällan äter tillsammans med andra. I sin bok Bowling Alone konstaterade Harvard-professorn Robert Putnam att familjemiddagar minskade med 43 procent under andra halvan av 1900-talet, och att bjuda över vänner på middag med 35 procent. Under 2000-talet har nedgången bara fortsatt.  

Vårt förhållande till maten väcker politiska frågor om matförsörjning, ekologiska frågor om hållbarhet och sociala frågor om ensamhet, fattigdom och stress. Men i grunden har dessa frågor också en andlig klangbotten. Allt hänger samman: Det är ingen tillfällighet att profeterna i Gamla testamentet återkommer till maten och måltiderna när de tar tempen på sitt samhälle.

Herdeprofeten Amos, till exempel, gisslar de rika som lever i lyx och ”äter lamm från hjorden och gödkalvar som ni fött upp” men inte bryr sig om sina medmänniskor. Samhällets korruption avslöjas alltså av hur man äter. Men när han målar upp en bild av det goda samhället, då står måltiden i centrum också där. Här råder inte rovdriftens och ensamhetens ätande, i stället präglas både skörden och måltiden av harmoni och rättvisa:

Ja, den tid kommer, säger Herren,
då plöjaren följer tätt efter den som skördar
och vintramparen tätt efter den som sår,
då bergen dryper av druvsaft
och alla höjder flödar över.

Då skall jag vända ödet för mitt folk Israel.
De skall bygga upp förstörda städer och bo i dem,
plantera vingårdar och själva dricka vinet,
anlägga trädgårdar och äta deras frukt.
Jag skall plantera dem i deras egen mark,
och de skall aldrig mera ryckas upp
ur den mark som jag har gett dem,
säger Herren, din Gud.

Människan är vad hon äter, sa filosofen Ludwig Feuerbach, och man kanske kan tillägga att vi också är hur vi äter. Matkrisen är ett konkret problem med en andlig botten där en rad av vår tids stora utmaningar sammanstrålar. Om vi inte kommer till rätta med den hotas både våra inre liv och civilisationens överlevnad.

Så om någon undrar, är det därför som vi i Valv har ägnat oss så mycket åt den här frågan på sistone. Och vi kommer fortsätta att göra det. 

Till sist: Kalendern
Bokhösten är en påminnelse om att Bokmässan är i antågande – äntligen!, får man väl säga efter två pandemiår. Jag älskar verkligen denna tillställning och planerar att vara där några dagar. Och Valv är med och arrangerar ett antal kvällar med författarsamtal i Betlehemskyrkan i Göteborg. Kom gärna förbi och lyssna och passa på att växla några ord med nån av oss som kommer att vara där! Programmet hittar du här! 

Framöver kommer vi också försöka göra lite saker med en ny samarbetspartner, nämligen NAV i Stockholm. Det är en organisation som vi känner stort släktskap med, eftersom de arbetar för att skapa mötesplatser och goda samtal kring avgörande samhällsfrågor – ofta med existentiella perspektiv för ögonen. Det är väl värt att följa med i deras verksamhet, till exempel NAV:scen, och se vad som händer där.

Det första som vi planerar tillsammans är en liveinspelning med podden ”Begäret”, där jag gästar värdarna Arci Pasanen och Pella Thiel – och i anslutning till det blir det också en dialogpub med chans till samtal (och till att köpa mat & dryck, såklart!) De exakta temana vet jag inte, men de har nämnt ord som ”gudslängtan” och ”skuld”  och kanske något om manlighet. Så det blir förhoppningsvis intressant! Detta sker den 6 september klockan 18 på någon av NAV:s scener i Nacka (Rotorfabriken eller Pumphuset – håll utkik i sociala medier efter exakt adress, eller skicka en fråga efter helgen)

I går inleddes en ny termin av ”Det goda samtalet”, som arrangeras av Valv och S:t Peters kyrka. Jag hade förmånen att få samtala med DN:s kulturchef Björn Wiman om hans nya bok I en sal på lasarettet: En berättelse om min mamma. Det blev ett samtal om folkhemmets välsignelser och baksidor, och tystnader och trauman i familjer och det moderna Sverige. Det spelades in och finns att se här på youtube.

Det blir ytterligare tre författarsamtal i S:t Peter under hösten, samtliga klockan 19:

• Den 29 september möts författaren Moa Berglöf och Equmeniakyrkans kyrkoledare Joakim Hagerius till ett samtal om hennes bok Landsförrädare som ger en inifrånblick på den svenska politiken. Berglöf arbetade i många år för Fredrik Reinfeldt, och hennes erfarenheter från politiken är särskilt intressanta att ta del av ett valår.

• Den 27 oktober samtalar författaren Anita Goldman, pastorn Lena Bergström och teologen Petra Carlsson om klimatnödläget utifrån den nya boken En grönare kyrka som kommer ut på Libris förlag. Samtalet leds av Jenny Arnerlöf.

• Och slutligen, den 24 november uppmärksammas arvet från författaren, översättaren och akademiledamoten Gunnel Vallquist genom ett samtal mellan SvD:s tidigare kulturchef Carl Otto Werkelid, Peter Halldorf och Lovisa Bergdahl.  

Mat- och måltidsfestivalen ”Babettes gästabud” har jag ju redan nämnt – den är ett samarrangemang mellan Valv och Babettes kafferi och bageri. Datumen för det är 2–3 september, men den som vill kan köpa biljett för endast en av dagarna. Biljetter finns att köpa här!

Det kommer några existentiella salonger också, i samarbete med Fri tanke, men vi är inte riktigt klara med innehållet än. Vi har länge velat göra en kväll på temat rymden och liv i andra världar, och så lobbar jag hårt för en kväll om fotboll! Men lite återstår ännu för att få gäster och datum på plats. Hör av er om ni har några tankar om ämnen som vi borde ta upp, eller gäster att bjuda in. Som ni märker är det både brett och högt i tak!

Läsarpoddens nya avsnitt kommer nästa måndag, men den som redan nu vill plocka upp september månads bok kan låna eller beställa The Universal Christ av Richard Rohr. Han har kallats för vår tids mest inflytelserika andliga röst, och jag tror inte att det finns någon författare som vi har tipsats fler gånger om att läsa till podden.  

Den 14–16 oktober arrangerar Valv och tidskriften Pilgrim ett symposium på Bjärka-Säby om Etty Hillesum. Ylva Eggehorn, Maria Essunger, Anita Goldman och Dominik Terstriep medverkar. Några platser finns ännu kvar, och kan bokas här.

I oktober vill jag också tipsa om Pilgrims höstmöte: En helg i Linköping på temat ”Saliga ovisshet: Om den oväntade nåden”. Den muslimske författaren och Augustpris-vinnaren Johannes Anyuru talar under rubriken ”Det splittrade trädet: att försonas med sig själv” och KG Hammar om miljökrisen som en andlig kris. Musik av bland andra Sara Parkman. Helgen har inriktning mot ”unga vuxna” – men vi har ingen formell åldersgräns!  Program och anmälan hittar ni här. 

Ja, som ni märker så jobbar vi på – med små resurser, men stor entusiasm eftersom detta rör stora, viktiga och spännande frågor. Vi är väldigt tacksamma till er som läser och tar del av utskicken, och särskilt in som stöttar via via Patreon eller genom Swish (1235981105). Det är ovärderligt! Både stödet i sig och den uppmuntran som det innebär

Det goda samtalen i S:t Peter, med DN:s kulturchef Björn Wiman